När man var liten fantiserade man om spä...
När man var liten fantiserade man om spännande och roliga saker som skulle kunna tänkas hända när man blev äldre. Vissa hade stora planer som rikedom, evig kärlek och lycka. Det hade inte jag. Det enda jag ville var att bryta en arm eller ben eller whatever liksom bara det blev gipsat. Ville komma till skolan med gips och bara här, fan, kolla asså, fränt. Varsågoda och klottra på ni. Jag ville skippa gympan, sitta där, himla med ögonen och tycka synd om mig och mitt trasiga skelett. Men nä. Det fick jag aldrig. Hell. Näni för här är man tydligen avlad av två med en hejdundrans benstomme som inte ens skulle gå sönder om ett gäng med lastbilar körde över dom. Visst.. alla tänker säkert, vad bra då slapp hon ligga på sjukhuset med brutna ben. Men jag skiter väll i fördelarna med min benstomme. Ett par kryckor, tack!
